Ensam kvar
Vinden spelar
på stranden där jag står
Sorgen föder all min saknad
Fallna löv
vilar över myllan
där döden bor
Bland dödens molekyler
finns spillror
av tidens allra första andetag
Jag stannar upp en stund
lyssnar till dess brusande av minnen
Liv och död
är som
smältvattnet och isen
Samma element
i två olika tillstånd
Du fattas mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar